Drömmen om en gård

En del undrar säkert vad jag ska med en så stor paddock till.

En normal paddock ligger runt 20x40m eller 20x60 om man slår på stort.  Varför ska jag då ha 40x100m?

Anledningen är mitt brinnande intresse för körning. Under tiden i Wales fick jag följa med på en tur med häst och vagn. Det var en klubb som hade samlat säkert 15 ekipage för att ge sig ut på en långtur. Jag fick följa med som groom till ordföranden. Det var en helt fantastisk upplevelse. Alla hästarna trampade på i sakta mak, klippedi-klopp. Vi stannade vid puben halvvägs, de flesta tog varsin öl och vår häst, Flax, fick en påse chips.

Det som framförallt gjorde mig så förälskad i körning var när Barry förklarade att han knappt använde sig av tömmarna. Hästen, långt där framme, lyssnade på honom, långt där bak, när han skulle stanna och när han skulle gå. Detta gjorde mig väldigt fascinerad, speciellt då jag börjat uppskatta samspelet mellan häst och människa.

Hemma har jag sedan dess sökt all info som går att få. Jag gick hösten 2008 en tömkörningskurs med en sedan tidigare inkörd häst.  Fantastisk känsla att kunna styra ett stort halvblod på så långt håll och vilka små hjälper/misstag som behövdes för att det skulle bli rätt/fel.

Sommaren 2009 kuskade jag runt i södra Sverige och tittade på körtävlingar. Tävlingsmänniska som jag är så är det detta som lockar. Dock blev jag lite besviken på en tävling där jag satt jämte dressyrbanan och tittade och blev tillsagd av domaren att jag skrämde hästarna.

Drömmen!


På den andra tävlingen jag var på körde dom precision, vilket är den del jag tycker verkar vara roligast. Svårt, men roligt.

På kursen jag gick betonades noga hur viktigt det är med miljöträning av en körhäst, samt att alla hästar inte funkar som körhästar.  Men sedan den dagen jag fick hem min häst har jag tränat på att han inte ska vara rädd för läskiga saker. Presenningar, paraplyer och pulkor mm. Trafik bryr han sig inte nämnvärt om, men soptunnor och brevlådor kan vara lite farliga. Förhoppningsvis växer han ifrån det så det kan bli körhäst av honom.

På god väg!

Så anledningen till den stora paddocken är att det är måtten på en dressyrbana för körning i tävlingssammanhang.

Jag funderade tidigare på att bli arkitekt när jag blev stor. Men höga intagningspoäng och andra intressen som växte fram hamnade jag på ett annat spår.

Men intresset för inredningsarkitektur finns fortfarande kvar, därför är det lite av en dröm att få bygga och designa sitt eget hus.

På utsidan är det inte särskilt märkvärdigt (inte på insidan heller för den delen) så jag har utgått från ett fabricerat, hus se här, i yttermåtten. Förhoppningsvis kan man ändra inredningen lite som man vill ha det.

Jag vill ha ett 1½-plans hus och nedan ser ni den planritning jag gjort. Det är mest gjort på skoj, men som sagt drömma kan man alltid, och dessutom kan man alltid ändra sig.


-------> N

Bottenvåning

Ingång till huset är tänkt från öster med utgång till uterum i väster och altan i söder. Av erfarenhet vet jag att det kan bli väldigt varmt i inglasade uterum i söderläge.  I väster blir också ganska varmt, men du vill helst gå in i det på kvällen när det blivit kyligt men med solen kvar i väster.

När du kommer in i huset har man först en walk-in-closet för ytterkläder, skor och annat. Det är för att utnyttja utrymmet under trappan maximalt.  Jag utnyttjar det också genom att ha kyl och frys under trappan i köket. Vidare i köket tar man sig in i ett walk-in-skafferi. Med många hyllor hoppas jag att det ska svälja mycket.

Ett relativt stort badrum med tvättmaskin och torktumlare. Kanske en torkställning att hissa upp i taket. (Det hade vi innan vi flyttade att hänga upp täcken på).  Master bedroom med plats för spjälsäng. Ett stort barnrum där barnen när dom är små får bo tillsammans.  Vardagsrum med plats för matsalsbord och soffgrupp. Inga konstigheter egentligen.


-------> N

Övervåning

P g a det lutande taket skapas små förråd längs långsidorna. Mycket lämpligt för julpynt och annat man bara behöver ibland. I de två rummen fungerar dessa som garderober, eventuellt med skjutdörrar så man lätt kommer åt vad man vill ha. (Mina kusiner har så i ett av sina rum, och jag tycker det funkar super!)

Anledningen till övervåningens båda rum är att barn växer och vill inte bo tillsammans mer. När dom blir ytterligare äldre kan man höra om dom har svårt att ta sig upp för trappen när dom kommer hem sent på lördagskvällarna.

Naturligtvis även ett badrum på övervåningen, i nära anslutning till det på bottenvåningen för att enkelt dra vatten och avlopp.

Ett stort allrum med ett panoramafönster i söder med utsikt över hästhagarna.

Det proffsiga utseendet har jag fått till med www.floorplanner.com

Det första steget jag tänker mig när jag väl hittat en bit mark är att bygga en lösdrift. Där kan hästarna gå i lugn och ro så kan alla andra byggnader få komma upp i lugn och ro.

Men, jag kan ju inte bara slänga ut en ligghall på måfå någonstans på en åker. Då kanske den sen hamnar precis där jag senare ska bygga huset, eller stallet, eller ridhuset.

Det gäller att planera vart allt ska finnas redan från början för att få en optimal gård. Man måste även tänka på att man i framtiden kanske vill utöka. Jag har t ex inga planer idag på att ha ett ridhus på min gård, men en vacker dag kanske jag ändrar mig och då vill jag ha plats att bygga ett ridhus. Under tiden kan det ha varit hage där eller annan mark som lätt går att ändra.

Vilka byggnader kan man då tänkas behöva? På min gård tänker jag mig följande:

·         Lösdrift

·         Stall med plats för 10 hästar

·         Vagnslider/lada/förvaringsutrymme

·         Bostadshus

·         Paddock (40x80m eller 40x100m)

·         Plats för framtida ridhus

 

1. Bostadshus, 2. Garage/Vagnslider, 3. Hö+halm-lada, 4. Stall, 5. Gödselvagn

Varje del kommer förklaras närmare i egna inlägg framöver.

Det är mycket att tänka på när man ska bestämma hur husen på en gård ska ligga i förhållande till varandra. Här är det väldigt vanligt med kringbyggda gårdar då det är ganska platt och öppen mark där vinden kan få fart från alla håll. Annars är det ofta nordanvinden man vill akta sig för.

En trädgård vill man gärna ha i syd eller sydväst läge så man kan njuta av solen långt in på eftermiddagen. Med huset i norr skyddar det även mot vinden.

Lika så tänker man vid t ex bygge av en lösdrift. Det är lämpligt att ha öppningen mot sydost till sydväst läge. Samtidigt är det lämpligt att låta hagen löpa runt ligghallen så kan hästarna hitta lä även utanför taket. Skulle det blåsa hårt sydligt så kan dom då ställa sig i lä på norrsidan om byggnaden.

Naturligtvis måste man titta på omgivningen och se om det kanske redan finns skogspartier som fångar upp vinden, eller om det finns speciella ”blåshål” där det drar extra mycket.

Min drömgård ska ha:

·         Ca 10-15 ha betesmark

·         Ca 10 boxplatser

·         Hus med minst 5 rum och kök.

Det verkar väl inte som så höga krav, men ack så svårt det ska vara att hitta.

Jag letar inte så seriöst just nu eftersom jag inte vet vart jag kommer att bosätta mig förrän jag har fått ett jobb, men jag gillar att försöka hitta så mycket information som möjligt i ett tidigt skede. Då kan man sitta och drömma och längta.

Det stora problemet verkar vara betesmarken. Många gårdar säljs avstyckade med 1-2 ha till. Det räcker inte på långa vägar för mig. Alternativt hittar man gårdar på 50-100ha som är på tok för stora och för dyra.

Jag har börjat titta mer på bara ”tomt”mark. Det känns lite lättare att hitta men det innebär också mer nybyggnationer. Men det behöver inte vara något dåligt för då får man ju allt som man själv vill.

När jag planerar så kommer jag tänka mig en tom åker där jag kan bygga hus och stall som jag själv vill. Hittar jag sen en gård med hus och uthus så får jag väl kompromissa ihop det, eller tänka om helt.

Att bygga häststall - en idéhandbok av Michael Ventorp och Per Michanek



Jag lånade denna boken på biblioteket och har plöjt igenom den från pärm till pärm på bara några dagar.

Jag rekommenderar den till alla som har hästar. Oavsett om du har eget befintligt stall, tänker bygga nytt och även den som bara är inackorderad kan lära sig mycket matnyttigt.

Det är helt otroligt mycket att hålla reda på när man bygger ett stall. De första kapiteln handlar om det som egentligen är det viktigaste. Hästarnas välmående. Man går igenom hur hästen uppfattar olika saker och lägger betoning på att man inte kan använda människan som en måttstock för hästens välbefinnande.

Efterföljande kapitel behandlar hur man om man bygger helt nytt ska planera sin gård. Vilka vädersteck som är lämpliga, att man ska ha olika transporter i åtanke. Hur man planerar själva stallbyggnaden är självklart också en stor del.

Sedan bryter man ner det ytterligare med just fokus på själva stallet. Man pratar om stora saker som byggmetoder, ventliation, el och vatteninstallationer, brandskydd ner till detaljer som om en boxdörr är mest lämplig som höger- eller vänsterhängd.

I slutet finns några kapitel med förslag på planlösningar, haglösningar, ridytor mm mm.

Slutsatsen är att det är mycket mer att tänka på när man bygger stall än vad man först tror!

Jag var hemkommen från Wales och antagen till universitetet. Jag läste till Maskiningenjör med inriktning mot produktutveckling. Det var tre bra år, mycket att göra med engagemang i både studentförening och studentpub. Examen skulle varit klar nu i våras men med några kurser att ta igen lutar det åt att det blir en examen i julklapp i år.

 

Vad hände med mina hästplaner under studietiden då?

 

Första året var jag helt hästlös. Istället räddade jag en liten hemlös katt som fick komma och bo hos mig. Då och då gjorde jag besök hos en god vän som hade några Welsh Cob som jag kunde gosa med en liten stund.

 

Sommaren mellan första och andra året blev jag uppringd av en tjej som jag egentligen inte kände. Vi hade bara en gemensam bekant. Hon hade nyligen tagit studenten och blivit tipsad om att åka till Wales (samma ställe som jag var på). Men hon hade redan två Welsh Cob unghingstar och hade då fått tipset att höra med mig om jag ville ta hand om dem medan hon var utomlands.

 

Det gjorde jag så gärna! Vi hade ett bra upplägg där jag tog hand om hästarna och hon betalade alla kostnader. Så från noll till två hästar, men oj vad jag trivdes. Inte en dag tyckte jag det var jobbigt att åka dit och pyssla med dem.

 

Samtidigt föddes idén om en egen häst. En Welsh Cob naturligtvis. Det var inget klassiskt fall där man letar efter en häst som passar utan hästen i fråga var redan utsedd, frågan var bara, hade jag råd? Efter mycket räknande fram och tillbaka konstaterade jag att jo, detta skulle funka.

 

Vad var det för häst då som satt grillor i huvudet på mig? Jo min goda vän importerade ett sto från stuteriet som jag tidigare jobbade på. Hon var dräktig med en framgångsrik hingst från Wales. Fölet som föddes var en liten hingst som i mina ögon hade allt man kunde önska sig. Jag hade under året varit och tittat på honom ett flertal gånger och suktat över hur gärna jag ville ha honom.

 

I början av december samma år satt vi ner och skrev kontrakt och jag la en handpenning. Hästen fick gå kvar tills de andra två hästarna åkt hem. Så i maj året efter flyttade han till mig.

 

Tredje året hade jag nu då en egen häst! Endast ett år gammal gick han på lösdrift och i princip bara växte. Någon gång varannan vecka tog jag in och borstade och socialiserade honom lite. Allt beroende på hur mycket tid jag hade över efter skola och andra engagemang.

 

Examen skulle som sagt tagits nu i våras men av olika anledningar halkade jag lite efter och nu väntar bara en tentamen till sen ska det vara klart. P g a detta och den höga konkurrensen på arbetsmarknaden har jag nu varit arbetslös samtidigt som jag läst upp mina sista kurser.

 

Men imorgon ska jag på min första intervju så det börjar ta sig och snart kanske jag kan påbörja att förverkliga min dröm om en gård.

Jag visste ganska tidigt ungefär vad jag ville bli och sökte redan direkt efter gymnasiet in på universitetet. Men det året tackade jag nej till min plats för jag ville till Wales och lära mig allt om Welsh Cob.

 

Återigen via mina tidigare grannar kom jag i kontakt med ett stuteri i Wales som tog emot ungdomar som fick bo och hjälpa dem på gården. Ett utmärkt tillfälle att lära sig.

 

Jag åkte dit bara en vecka efter studenten, men stannade bara i ca 2 månader. Tyvärr handlade det bara om slavgöra med att mocka boxar och borta hästar.  Dessutom kom frun i huset och jag inte överens och vi beslutade att jag skulle försöka hitta en annan lösning.

 

Alternativen var att åka hem, vilket inte var särskilt lockande, eller att hitta en annan gård. Jag skickade e-mail till alla stuterier i området och hoppades på det bästa.

 

Ett par bekanta till personerna på det första stället hade fått mitt mail och deras dåvarande stallhjälp skulle precis sluta. Om det var tur, slump eller ödet låter jag vara osagt. I början av augusti blev jag hämtad och inkvarterad på en ny gård och i ett nytt hus.

 

Gården jag kom till nu var en klassisk gård där hästarna egentligen var en bisyssla. På gården fanns ca 900 får med tillhörande 1200 lamm. Till dessa fanns 5 vallhundar. Hästarna bestod av 9 avelsston och 5 ungston. Detta år fanns också 6 föl och en leasad hingst på gården. De flesta var Cobbar men en Mountain och en Fullblod/Hackney stack ut från mängden. Frun i huset hade en kennel med Cavalier King Charles Spaniels som de fanns det ett flertal av också.

 

Vistelsen på denna gård var av helt annan karaktär. Visst var det mycket boxar att mocka och många hästar att borsta, men framför allt mycket andra sysslor som inte hade med hästarna att göra. Men i alla uppgifter försökte ägarna lära mig något. Vi hade mycket samarbeten och det var sällan man gjorde något själv. Dessutom hanterade vi fölen vi avvänjning och bara det var värt övrigt slit.

 

Jag bodde i samma hus som de andra och om kvällarna satt vi alla tillsamman och åt middag eller tittade på tv. Jag var inte en anställd utan mer en i familjen. En fantastisk känsla och en av mina bättre jular var det året. Dessutom fick jag ansvar för hästarna och det var aldrig någon som ville dubbelkolla mitt arbete. 

 

När jag varit där i ca 3 månader skulle ägarna åka utomlands och var borta i två veckor. Jag var ensam om ansvaret över alla djuren, men med en lång telefonlista med nummer att ringa om det var något problem. Nästan varje dag kom någon av grannarna och hörde efter om de kunde hjälpa till med något.

 

Många saker händer på en gård under två veckor. Leveranser av halm, sjuka valpar, slut på gas, slut på hö, fyrhjuling som gick sönder mm mm. Men alla problemen löste sig och denna tid har gjort mycket för mig som person.

 

Vintern gick och våren och hemresan kom. Hade gärna stannat kvar i Wales och på den gården resten av livet, men jag vill göra något eget med mitt liv och nu började sista etappen innan mitt liv kunde börja på riktigt!

Jag vet egentligen inte när drömmen om en egen gård tog fart, men troligtvis någon gång under gymnasiet.

 

När jag var liten hade jag förmånen att ha en egen ponny. Min syster och jag hade var sin ponny i ett eget litet stall med bara två boxplatser hemma på tomten. Dessutom bodde vi granne med ett större stall med tillgång till ridhus och paddock.

 

Jag red främst för att det var roligt, och när jag blev några år äldre för samspelet mellan häst och människa. Tävlade gjorde vi också en del, men det var mest bara en rolig grej och vi hade inga större framgångar.

 

Jag var i tidig ålder väldigt lång och redan min första ponny var en D-ponny. En renrasig New Forest valack. Via vår granne kom vi i kontakt med en lokal ponnyförening som anordnade utställningar. Det var nära dit och vi åkte dit mest på skoj nu när vi hade en renrasig ponny.

 

Efter en del övning och med glada hejarop från grannarna sprang vi runt i ringen. Det var min ponny mot en ej godkänd hingst. Vi kom 2 av 2 men jag var sprudlande glad då vi kom upp i de åtråvärda 40 poängen och fick en guldplakett.

 

Där och då föddes mitt intresse för utställningar.

 

Intresset utvecklade sig senare till avel då jag när jag kom hem studerade min ponnys stamtavla och lusläste hingstkatalogen för New Forest tills sidorna föll ur. Jag samlade på alla stamtavlor jag kunde hitta på internet och jämförde bilder hur hästar med olika stam såg olika ut.

 

Året efter åkte vi till samma utställning men var detta året ensamma i klassen. Årets resultat blev 41 poäng och jag kunde inte vara stoltare över min lilla ponny.

 

Ridkarriären fortsatte men något ryckigt. Min ponny började vägra och hålla på med konstiga saker. Efter många turer upptäcktes bl a två vargtänder och spår av ehrlichias i hans blod.

 

När han blivit frisk och återställd beslutade mina föräldrar att vi skulle flytta. Huset och alla bibyggnader var för stora att underhålla, dem tyckte inte det var värt allt slit.

 

Nu skulle hästarna säljas. Många orsaker gjorde att det var det enda rätta. Jag började bli för lång för min ponny, vi hade inte råd att ha hästarna installade hos någon annan samt den stora risken att intresset svalnar när man går på högstadiet som jag gjorde då.

 

Jag kände dock att intresset troligtvis inte skulle svalna och kompromissade med mina föräldrar att skulle hästen säljas så ville jag åtminstone gå på ridskola igen.

 

Så blev fallet och jag hoppade direkt in i en av de mer avancerade grupperna. Här började jag rida stora hästar och fastän deras lätta sätt och härligt gungande gångarter tyckte jag de var ganska tråkiga. Nej tacka vet jag en ponny som pinnar på i full fart.

 

Gymnasietiden gick och jag red på ridskola, samlade stamtavlor och avelsintresset ökade mer och mer.

 

New Forest i all ära, min ponny var en fantastiskt härlig individ, men är man ca 175cm lång så blir det lätt gängligt. Vår tidigare granne hade Welsh i olika sektioner och jag gillade främst de större cobbarna.

 

Jag sökte så mycket information jag kunde om dem och fann till min stora glädje att större delen av cobbarna var mellan 150-155cm. Perfekt för mig!

 

Nu ville jag veta allt om Welsh Cob och var bättre ställe att göra det än i Wales? Mer om min resa i Wales kommer i nästa inlägg.

Sedan lång tid tillbaka har jag drömt om att bo på en egen gård. Nu är jag vuxen, har studerat färdigt och hoppas snart få ett jobb. Drömmen om en gård är plötsligt inom räckhåll.

På denna blogg kan ni följa mina tankar och planeringen av min drömgård.

För drömma kan man alltid!