Tiden i Wales

Jag visste ganska tidigt ungefär vad jag ville bli och sökte redan direkt efter gymnasiet in på universitetet. Men det året tackade jag nej till min plats för jag ville till Wales och lära mig allt om Welsh Cob.

 

Återigen via mina tidigare grannar kom jag i kontakt med ett stuteri i Wales som tog emot ungdomar som fick bo och hjälpa dem på gården. Ett utmärkt tillfälle att lära sig.

 

Jag åkte dit bara en vecka efter studenten, men stannade bara i ca 2 månader. Tyvärr handlade det bara om slavgöra med att mocka boxar och borta hästar.  Dessutom kom frun i huset och jag inte överens och vi beslutade att jag skulle försöka hitta en annan lösning.

 

Alternativen var att åka hem, vilket inte var särskilt lockande, eller att hitta en annan gård. Jag skickade e-mail till alla stuterier i området och hoppades på det bästa.

 

Ett par bekanta till personerna på det första stället hade fått mitt mail och deras dåvarande stallhjälp skulle precis sluta. Om det var tur, slump eller ödet låter jag vara osagt. I början av augusti blev jag hämtad och inkvarterad på en ny gård och i ett nytt hus.

 

Gården jag kom till nu var en klassisk gård där hästarna egentligen var en bisyssla. På gården fanns ca 900 får med tillhörande 1200 lamm. Till dessa fanns 5 vallhundar. Hästarna bestod av 9 avelsston och 5 ungston. Detta år fanns också 6 föl och en leasad hingst på gården. De flesta var Cobbar men en Mountain och en Fullblod/Hackney stack ut från mängden. Frun i huset hade en kennel med Cavalier King Charles Spaniels som de fanns det ett flertal av också.

 

Vistelsen på denna gård var av helt annan karaktär. Visst var det mycket boxar att mocka och många hästar att borsta, men framför allt mycket andra sysslor som inte hade med hästarna att göra. Men i alla uppgifter försökte ägarna lära mig något. Vi hade mycket samarbeten och det var sällan man gjorde något själv. Dessutom hanterade vi fölen vi avvänjning och bara det var värt övrigt slit.

Ett par av stona med föl 

Jag bodde i samma hus som de andra och om kvällarna satt vi alla tillsamman och åt middag eller tittade på tv. Jag var inte en anställd utan mer en i familjen. En fantastisk känsla och en av mina bättre jular var det året. Dessutom fick jag ansvar för hästarna och det var aldrig någon som ville dubbelkolla mitt arbete. 

 

När jag varit där i ca 3 månader skulle ägarna åka utomlands och var borta i två veckor. Jag var ensam om ansvaret över alla djuren, men med en lång telefonlista med nummer att ringa om det var något problem. Nästan varje dag kom någon av grannarna och hörde efter om de kunde hjälpa till med något.

 

Många saker händer på en gård under två veckor. Leveranser av halm, sjuka valpar, slut på gas, slut på hö, fyrhjuling som gick sönder mm mm. Men alla problemen löste sig och denna tid har gjort mycket för mig som person.

 

Vintern gick och våren och hemresan kom. Hade gärna stannat kvar i Wales och på den gården resten av livet, men jag vill göra något eget med mitt liv och nu började sista etappen innan mitt liv kunde börja på riktigt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0